I måndags kom vi till Kongwa. Det finns många olika känslor inombords just nu. Det är alltid nervöst att komma till ett nytt ställe och lära känna nya människor. Samtidigt som det är jätteroligt och så spännande! Jag ser så mycket fram emot när jag har hunnit landa och kommit in lite i vardagen. I måndags fick vi lära oss att laga lite mat med Helena. Helena jobbar på kyrkans gästhus som vi bor på. Helena är en mycket härlig kvinna! Hemma i Sverige tycker jag inte om att laga mat. Jag har inget intresse för det. Men här i Tanzania känner jag att det känns roligare! Kanske beror det på att man är på en ny plats och att jag faktiskt måste laga mat för att få något att äta. Sen är det mkt roligare att stå och förbereda och laga maten ute.

Helena

Jag lagar mat

Igår var vi på marknaden med Helena för att köpa saker till veckans matlagning. Vi köpte bla mango, bananer, mjöl, ris, ägg, socker, paprika och tomater. I Sverige kan du gå till en mataffär och hitta allting på en och samma plats. Men här går man på en marknad och går till olika små stånd för att hitta olika saker. Det är mycket roligare! På eftermiddagen vara vi med och sjöng i kyrkans kör. Igår var de bara nio stycken i kören, men de brukar vara fler. Det kändes bra att vara där. Det ska bli roligt när man lär sig sångerna lite också!

Idag har vi varit med i förskolan som kyrkan har. Det är ca 40 barn i klassen och det är två lärare. Barnen är mellan 4 och 6 år tror jag. Idag var det engelska på schemat. Var och en fick gå fram och säga ”My name is..”. Även vi fick göra detta. Sedan lärde de sig lite glosor på engelska. Därefter var det lite lek. Vi gick ut och hoppade hopprep. Efter lekstunden var det dags att äta gröt. Vi fick också testa gröten. Jag tyckte den var helt okej att äta, det smakade väldigt sött. Sedan var skoldagen slut och barnen gick hem.

Vi har också varit på något som heter ”Hus till hus”. Man träffas hemma hos en familj och där sjunger man, ber och läser bibeln tillsammans. Det var väldigt trevligt att vara där! Därefter gick vi hem till prästen och hans familj. De bor precis bredvid oss. Vi lagade ugali tillsammans. Vi satt ute på en matta och åt maten. Det var så mysigt! Den familjen är väldigt härlig och så lättsamma. Sammanfattningsvis har kvällen varit väldigt bra!

Hanna

Nu har det gått ett tag sedan jag skrev något här. Dagarna springer i väg. Vi har redan varit här i över två veckor nu. Men på denna korta tiden har vi hunnit uppleva så enormt mycket!

Förra lördagen lämnade vi språkskolan i Morogoro och åkte buss till Dodoma. Bussresan tog ca tre timmar. I Dodoma träffades vi äntligen Ulf! Ulf är missionär här i Tanzania. Det var enormt roligt att träffa honom. Vi fick åka med hem till honom och äta middag. Där träffade vi även några av hans fosterbarn. Det var riktigt roligt att få träffa de! Ulf är en väldigt härlig person och det han gör inspirerar verkligen!

Vi har också varit på biskopsinvigning. Vi fick gå med i processionen in i kyrkan och sedan fick vi sitta längst fram tillsammans med Ulf. Hela gudstjänsten och invigningen var på swahili så vi förstod inte så mycket. Gudstjänsten höll på i sammanlagt fem timmar och 30 minuter.  Det var många olika saker som skulle genomföras; först skulle den nya biskopen installeras och sedan skulle den nya biskopen installera vice biskopen. Därefter var det olika hälsningar till den nya biskopen. Jag läste upp en hälsning från Glimåkra. Jag läste på swahili dessutom. Jag har aldrig varit så nervös, men när jag väl gjorde det så var det väldigt roligt. Jag är glad att jag vågade göra det!

Jag läser talet till Biskopen

I måndags hade vi en lugn dag. Vi gick till ett hotell som hade en pool. Där badade vi och vilade upp oss lite. I tisdag packade vi in alla saker i Ulfs bil och åkte till Kongwa. Det tar ca en timme att åka till Kongwa från Dodoma. Det är i Kongwa som jag, Frida och Daniela kommer att vara i en församling och jobba. När vi kom fram möttes vi av prästen, Daniel, och hans familj och några andra som arbetar i kyrkan.

Ulf och Daniel

I detta huset bor jag

Vi kommer att bo i kyrkans gästhus. Vi får var sina rum som har toalett och dusch. Sedan finns det ett allrum och ett ställe där man kan äta. Det känns som det kommer bli bra! I onsdags fick vi vara med i förskolan som kyrkan har. En av våra uppgifter kommer att vara att hjälpa till i förskolan. Det ser jag mycket fram emot! Barnen verkade väldigt goa. Barn ger så mycket glädje och energi! 

Barnen i förskolan

Vi kommer också att vara med och hjälpa till i Compassion. Compassion är en organisation som finns med i församlingens arbete men det är helt självständigt. Compassion finns till för att hjälpa barn som har svåra hemförhållanden. Varje lördag kommer alla barnen dit och de får mat och undervisning. Det är nästan 300 barn inskrivna i Compassion. Det ska bli riktigt spännande att se hur detta fungerar!

Min första känsla efter att ha varit i Kongwa en dag är att det kommer bli jättebra att vara här! Människorna är väldigt härlig och det känns som vi har mycket spännande framför oss!

Senare på onsdagen åkte vi tillbaka till Dodoma. Torsdagen tillbringade vi i Dodoma. Hela förmiddagen ägnade vi åt att försöka få visum. Det tar väldigt mycket tid! Men vi hoppas att allt går vägen utan att det strular. På eftermiddagen fick vi följa med Ulf hem till en familj som hade en fest. Här i Tanzania brukar man ha en fest när ens barn är 40 dagar gammal, så vi fick följa med på en sådan fest! Det är väldigt spännande att komma hem till folk och se hur de bor och hur de har det. Mamman i familjen är blind och pappan har en synnedsättning. Pappan äger en liten affär och precis bredvid affären hyr familjen ett rum som de bor i. Toalett osv delar de med andra familjer. Vi blev bjudna på dricka och sedan var det dans. Det är häftigt att se barnen när de dansar för de har liksom rytmen i kroppen. Själv känner man sig stel som en pinne!

                                           
Just nu är vi på ett hotell i Kondoa. Vi har precis sagt tutaonana (vi ses) till Alexander och Martin. Igår och idag har vi nämligen varit på Aya secondary school där killarna kommer att vara. Det var riktigt roligt att se stället som de kommer vara på.  Idag fick även vara med på en invigning för att de har gjort grunden till skolans nya matsal. Så dagen till ära var biskopen, vice biskopen och en biskop från Ohio där. Eleverna från skolan sjöng också. Det var roligt att få vara med på det! Vi får uppleva så mycket häftiga saker!

I morgonbitti åker vi tillbaka till Dodoma och stannar där en natt och sedan tidigt på måndag morgon åker vi tillbaka till Kongwa. Då börjar det på riktigt!

Var rädd om er där hemma!

Hanna

I helgen har vi inte haft några swahililektioner utan vi har varit helt lediga. Helgen har varit bra och bjudit på många nya upplevelser som har gjort att vi verkligen känt att vi är i Afrika. I lördags åkte vår swahililärare Ester och en annan lärare som heter Emanuel med oss in till centrum i Morogoro. För första gången har jag åkt dalladalla.  Dalladalla är en minibuss som är ett vanligt transportmedel bland människor här i Tanzania. Det är billigt och det ryms många. Det finns kanske sittplatser för ungefär 12, men vi fick i alla fall plats minst 22 stycken. När man sitter där i värmen och trängs så känns det verkligen så afrikanskt! Jag är verkligen här på riktig! Trafiken här tar dock ett tag att vänja sig vid tror jag. Jag kan inte riktigt slappna av helt. Men chaufförerna kan ju köra så det är bara att lita på de. 

Väl framme i stan gick vi till en marknad där vi övade vår swahili medan vi köpte frukt. Vi köpte mango, papaya, bananer och ananas.

Därefter gick vi runt lite på gatorna och kikade och sedan åkte vi taxi till ett matställe. Vi beställde kycklingsoppa och chapati. När vi hade väntat ungefär en halvtimme på maten så kommer de och säger att det tar en stund till för de hade precis dödat hönan. Vi hade ju ingen brådska så vi satt och väntade. Stället låg fint med ett litet vattenfall så vi gick runt och kika lite. Efter två timmar kom maten. Hade vi varit i Sverige hade vi blivit irriterade om vi hade fått vänta en halvtimme på maten, men eftersom det nu är Afrika så känns det på något sätt helt okej och man gör ingen stor sak utav det utan man sitter och väntar. Man anpassar sig väldigt snabbt. När maten väl kom så var det väldigt gott. Även där fick vi känna på att vi var i Afrika då vi satt och åt kyckling och chapati med händerna. På något konstigt sätt så smakar maten mycket bättre när man äter den med händerna.

Idag på morgonen har vi varit på gudstjänst i kyrkan som ligger här på skolans område. Gudstjänsten var helt på swahili så vi förstod nästan ingenting. Men man kan ändå känna igen gudstjänstordningen och hänga med lite på vad de gör tex när de ber Vår fader. Det är lite häftigt att jag kan be Vår fader på svenska medan de gör på swahili och att vi blir klara samtidigt.

Det var tre olika körer som sjöng under gudstjänsten. Kyrkan var stor och det var mycket folk som var där. Många elever från skolan var där. Trots att man inte förstår något är det ändå härligt att sitta med för man känner trotsallt en samhörighet med de andra som sitter där kyrkan – vi delar samma tro.

Kuwa na siku njema! (Ha en bra dag!)

Hanna

Nu är vi äntligen i Tanzania! Vi landade i Dar es Salaam i tisdags morse. Tisdagen tillbringade vi sedan på pingskyrkans gästhus i Dar es Salaam. Det var en lugn dag. Vi gick en liten tur på stranden och satt mest bara och njöt av att se havet och att äntligen vara framme! Det är väldigt härligt att vara i Afrika igen. Det är underbart att höra alla ljuden, känna alla dofterna, se alla sakerna och känna värmen igen. Jag trivs verkligen! I onsdags morse åkte vi vidare till Morongoro och det är där vi är just nu och kommer att vara i tio dagar. Här går vi nämligen på en språkskola för att lära oss swahili. Vi har haft vår första lektion i dag och det har känts bra. Jag är väldigt sugen på att lära mig swahili. Nu ska jag gå iväg och ha nästa swahililektion.

Hoppas allt är bra med er där hemma!

Hanna