I fredags klättrade vi i ”berg”. Jag hade förväntat mig att det skulle vara hyfsade stigar för det hade de sagt. Men så var det inte riktigt. På vissa ställen var det verkligen brant så lite läskigt var det allt att gå ner. Men det var en trevlig utflykt! Det var så fin utsikt. Det är verkligen så vackert här!

Berget vi klättrade upp på-

Utsikt över Kongwa

Igår fick prästdottern sitt första barn. Det blev en liten kille som ska heta Oskar. I gårkväll fick vi åka tillsammans med prästen till sjukhuset för att hälsa på den nyblivna mamman och barnet. Även andra från församlingen åkte med. Det är härligt att så många åker med för att stötta och visa att man bryr sig. Här är det liksom självklart att man trycker hela bilen full med folk. När vi kom till sjukhuset mötte vi en stolt mormor och en nyfödd liten kille. En stund senare var även den nyblivna mamman klar efter kejsarsnittet och vi fick säga hej till henne. Detta med barn är så fascinerande. Att ett barn ena stunden kan leva inne i mamman för att i nästan stund kunna leva och må bra helt själv. Att ett barn är så litet men att allt fungerar. Kroppen är så häftig! Det var en så roligt att få komma och träffa de. Sådan lycka! Det var en fin stund som berörde mycket!

Idag åkte vi till sjukhuset och träffade det lilla nyfödda barnet igen. Jag fick hålla honom. Mitt hjärta smälte. Det var så mysigt!

Det är sådan skillnad på sjukhus. Här i Tanzania ligger det ungefär 8 kvinnor i ett och samma rum. Sedan får man komma och besöka nästan hur som helst verkar det som. I Sverige är det så noga med att bara nära anhöriga får besöka och att man måste vara frisk osv. Men här känns det helt annorlunda. En annan skillnad som jag har märkt under den lilla stunden jag var där är att patienterna inte får någon mat serverad utan anhöriga måste laga mat och komma dit med det. Så det finns vissa kontraster… Men efter att ha besökt sjukhuset så känner jag ännu mer att detta är något som jag vill jobba med i framtiden!

En stolt morbror med det nyfödda barnet

Idag har förskolan börjat igen.  Det var inte så många barn idag men det kommer att komma fler de närmaste dagarna. Vi städade vi lite på ”skolgården” och sedan spelade barnen lite teater om Jesus som den gode herden.

Häromdagen när jag och Daniela var ute och gick möte vi en annan mzungu (viting). Vi blev helt förvånade. Vi trodde vi var de enda vita här i Kongwa. Men där hade vi fel. Tjejen vi mötte kom från USA. Hon berättade även att det finns tre tjejer från Italien här. Så ensamma var vi inte! Idag har vi i alla fall ätit lunch tillsammans med tjejen från USA och hennes kompis som bor i en annan by tre timmar från Kongwa. De är båda här med fredskåren och ska vara här i Tanzania i två år. De undervisar på secondary school. Vi åt på ett litet matställe inne i stan. Det var väldigt gott. Jag åt ugali och bönor. Det kostade 8 kronor!

Var rädd om er! Ha en bra vecka!

Hanna

 

Sofia

15 januari 2013 20:54

Wow, va häftigt att få komma in på sjukhuset så och få hålla i det nyfödda barnet. Förstår att det måste varit en härlig känsla!
Och vad roligt att ni träffat fler "vitingar" i staden.
Jag önskar er ett stort lycka till med allt arbete i förskolan!
Jätteroligt att läsa och se bilderna på din blogg Hanna, du skriver fantastiskt bra.
Ha det fortsatt fint och ta hand om dig!
Massor med kramar Sofia

 

Lisa

16 januari 2013 06:33

Slås av omgivningen där du bor - så vackert. Förstår att du trivs där.
Få förunnat att vara med om allt du har varit med om så långt. Fortsätt njut av vad varje dag har att ge.
Och det där lilla knytet Oskar... så söt. Vad roligt att du fick hänga på familjen och träffa mor och son.
Kram

 

Lena

16 januari 2013 16:57

Underbart att få hålla i en liten nyfödd bebis! Fast man har fött barn några gånger själv så blir man alltid lika förundrad över hur små de är! Och så doftar de så gott...
Fantastiska vyer du visar i dina foton, så fint det ser ut! Man känner värmen ända hit :-)

Kram, Emelie hälsar!

 

Emelie

16 januari 2013 18:57

Finns det lejon och elefanter?

Hanna Eriksson

13 februari 2013 13:48

Hej Emelie. Där jag bor finns inga elefanter och lejon. Men om en vecka ska jag på safari då hoppas jag få se lejon och elefanter. Hoppas allt är bra med dig! Kram Hanna

 

Emma

23 januari 2013 21:40

Å Hanna vad kul det är att läsa om allt du skriver! Så spännande med allt! I morgon åker även jag till afrika och då är vi i Afika samtidigt! Ha det underbart och ta hand om dig! Så hörs vi snart! Kramkram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden går alldeles för fort! I fredags var vi i Voi och gick på marknaden inne i stan. Det var främst frukt och grönsaker som såldes men det fanns även kläder och andra saker.  Väl tillbaka på gästhuset möttes vi av barnen från Bogesund House. Vissa ...

Idag har vi varit på safari i 12 timmar! Vi har varit i nationalparken Tsavo West. Vi hade turen att se flera djur. Vi såg elefant, zebra, buffel,  krokodil, flodhäst, dikdik, kudu, vattenbock, impala, olika sorter av apor, oryx, eland, struts, giraf...

Idag har vi besökt församlingen i massajbyn Wangala. Wangala är en stor by där det finns en skola och de har nu byggt en ny större kyrkan. Vi började med att träffades i kyrkan som ligger i utkanten av massajbyn. Kyrkan byggdes i år och ska invigas r...

Vilken dag vi har haft! Ett ord som beskriver min upplevelse av denna resa är tacksamhet! Jag är tacksam över att få vara tillbaka i Voi och återigen träffa alla vänner. Jag är tacksam för alla nya människor jag får möjlighet att möta och för allt vi...

Idag har jag haft en liten enkel lektion/repetition om första hjälpen för bibelskoleeleverna. Det kändes som de uppskattade det! De fick bla testa på stabilt sidoläge. På eftermiddagen åkte vi till kyrkbygget av den lutherska kyrkan i Voi. Kyrkbygg...